Tyvärr började inte dagen som jag hade tänkt mig. Elsa ville inte gå upp ur sängen, ville inte ha något att äta eller dricka och var riktigt gnällig. En stund senare ropar hon på mig och säger gråtande att hon inte vill kräkas. Jag börjar ana oråd men upplyser henne om att för min del är det HELT ok om hon inte vill kräkas. Ytterligare en stund senare tvättade jag nerspydda lakan.
Jag tyckte så synd om Elsa men allra mest synd tyckte jag om mig själv. Jag som så gärna ville gå på Jul på Liseberg. Bestämde med Kajsa att vi skulle avvakta och se, oftast går ju magsjuka över väldigt fort och då kunde vi komma på lördagen istället. Det fanns liksom inte utrymme för någon 48 timmars karantän.
Som tur var repade hon sig snart och på lördagmorgonen kom vi äntligen iväg.
Hela familjen var supertaggade.
Efter att ha dumpat packningen hos systeryster tog vi oss in till Liseberg. Försökte att koppla bort att det kom duggregn istället för stora snöflingor från skyn.
Sen fick jag mig en hel lagom dos med fina lampor, stämningsfylld julmusik, juldofter, karusellåkande, tindrande barnögon, renar, kaniner och tomtar.
Naturligtvis fick jag även en helt olagom dos av tjat, kladdigt spunnet socker, kalla fingrar, mer tjat, utbrott, toalettbesök & ännu mera tjat.
Men mest var det mysigt. Ett stort plus för de värmande kolbäddarna och de fina juliga detaljerna såsom t.ex. en liten gran och ett par skidor på taket på farfars bilar.
Nu funderar jag på om det är lika bra att fortsätta med julmusiken nu när man ändå har börjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar