Jag drömmer om att vara som Bree i Desperate Housewives, en light-variant av Bree. Man kan säga att jag är en riktig Bree-wannabe men jag är samtidigt världens mesta anti-Bree. Jag misslyckas jämt med mina små husligheter. Jag kan gärna berätta om hur pysslig jag är hemma men visar ogärna upp resultatet.
Ikväll skulle vi göra ischoklad här hemma eftersom det är enklast och svårt att misslyckas med. Jag är inte så förtjust i ischoklad själv men vissa andra här hemma har uttryckt ett önskemål om just ischoklad. Jag började med att smälta cocosfett i en kastrull. Medan den stod där på plattan så kollade jag lite i receptet (för att göra ischoklad är ju så himla komplicerat), läser där att cocosfettet och chokladen ska smältas i vattenbad och inte alls i kastrull som jag har gjort.
Jag vänder mig om mot kastrullen igen och ser hur rök bolmar fram ur kastrullen. Öppnar snabbt ett köksfönster och dörren ut, livrädd för att rökvarnaren ska börja larma. Jag står där mitt i köket och blåser och viftar för brinnande livet, i motsatt riktning från larmet, och inser att det nog är bra att hälla ut fettet ute så att det slutar ryka inne. Jag står i köksfönstret och häller ut cocosfettet och hör hur det fräser i gräset...då går larmet...ouii ouii ouii ouii. Rusar tillbaka in i köket inser att securitas kommer att ringa vilken sekund som helst och jag måste lokalisera telefonen där inne i Lützen. Telefonen börjar mycket riktigt att ringa och jag svara hostandes att det inte är nån fara, bara lite julbak på gång.
När Marcus kom hem så rådde det fortfarande Lützen-dimma men det hade i alla fall tillverkats lite ischoklad. Jag gjorde tre sorter; vanlig ljus, vit choklad samt digestive-ischoklad.
Nä, nu ska jag lägga mig och läsa lite. Vad ska jag välja, min bok som heter Software Project Management eller Allers Julmagasin?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar